Detta citat är ifrån onsdagskvällens arbetspass. Jag hade en kund som försökte övertala min arbetskamrat om att ge honom mitt namn.
Jag tycker inte om att berätta för mina kunder vad jag heter, ibland gör jag det, men det är obekvämt att göra det ibland med. Denna gången fick han tillslut reda på mitt namn (men det var inte av mig!) och det slutade med att han var tvungen att säga mitt namn minst 5 ggr i varje mening som kom ur hans mun.
Det är tyvärr ofta så, får kunderna reda på vad jag heter så måste de säga mitt namn hela tiden. De är väl nöjda med sig själva över att de vet vad jag heter, vad vet jag. Ibland om jag småpratat med någon kund om mig själv så får jag även höra detta när de kommer tillbaka igen. Vet inte om jag ska ta det som smicker eller vad, men personligen stör jag mig på det som tusan.
Som croupier är man trotts allt ganska sårbar, framförallt som tjej. Och jag håller gärna saker om mig själv hemligt. Inte för att jag tror att de kommer leta upp mig och sådant, men har man en kund som förlorar flera tusen så kan det ibland bli lite obekväma situationer när de skriker på en och blir upprörda.
Killen som "trakasserade" mig denna kvällen är en storspelare. Men han lugnade ner sig lite när jag berättade att jag har pojkvän. Det brukar underlätta när man slänger ur sig det. Då slutar de försöka så mycket för det mesta, ibland så triggar det dem bara mer tyvärr.
Men, men...
Kisses
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar