Dagen efter kan jag dock meddela att jag knappt kom ur sängen och natten efter den kom jag knappt i sängen. Jag insåg ungefär då, när jag skulle försöka lägga mig ner, att det strålade smärta i hela ryggen och huvudet höll på att sprängas. Det som alltid varit skönt tidigare, alltså att lägga sig ner och sova, var inte skönt längre alls.
Jag började trycka i min Ipren, hade svårt att somna och vaknade på morgonen av sprängande huvudvärk och smärtor i ryggen. På lördagen gick jag ändå till jobbet då det var ett övertidspass på bara sex timmar. Det gick ju ganska bra trots allt, jag överlevde i alla fall =D
På söndagen skulle jag ändå vara ledig så jag skulle kunna vila ut inför arbetspasset på måndagen. Men på söndagen hade jag sagt att jag skulle möta upp med Erik, nära vännen som rockar alla krogquiz och som kommer bli en stor radiopratare en dag. Vi skulle bara ta någon öl och säga hej vilket lät ganska harmlöst så jag tänkte, varför inte.
Jag hade ändå cravings efter en Mojtio och han skulle upp tidigt så det skulle inte bli länge. Jag bytte om(15 ggr), ångrade mig några gånger om att jag alls skulle gå ut och lämnade tillslut lägenheten. Började starkt med att gå 10 meter i högklackat och varje steg exploderade i min rygg så jag nästan började gråta. Jag bet ihop och gick fem steg till, tog ett djupt andetag, bet mig i läppen och gick besviket hem för att byta skor. Jag klarar tydligen inte vad som helst...
I nya skor begav jag mig ännu en gång mot hållplatsen bara för att upptäcka att jag missat spårvagnen jag skulle ta, dock kom nästan om 10 minuter (skönheten med att bo i storstad). Skorna jag bytt till var förövrigt bättre att gå i men det gjorde fortfarande ont, men det gick att stå ut med.
Jag slog mig ner bredvid en snubbe i min ålder som pratade på mobiltelefonen om att hans kompis skulle para ihop honom med någon brud. Jag är trots allt inte den enda ensamma själen i Göteborg. Jag öppnade min bok, "Hundraåringen som klättrade ut genom fönstret och försvann" av Jonas Jonasson och väntade in spårvagnen. Väldigt rolig bok förövrigt, helt klart läsvärd! Spårvagnen kom tillslut och jag fortsatte läsa min bok på spårvagnen.
Jag har förövrigt avancerat mitt läsande på senaste och går alltid och läser min bok när jag går hemåt. Eftersom jag aldrig får tummen ur och läser boken hemma så får jag passa på när jag inte har något bättre för mig, när jag går till jobbet, på spårvagnen och när jag går hem. Har blivit riktigt duktig på att promenera och läsa samtidigt, är lite klurigt att göra i folkmassa dock för då krockar man lätt med alla framför än har jag upptäckt.
Erik, vi kan kalla honom Radio-Erik, ringde och frågade hur de gick för mig. Han var redan framme. Jag skulle snart vara framme så han behövde inte oroa sig för att få vänta så länge. Jag hoppade strax därpå av vid Vasaplatsen där Erik stod och väntade och vi begav oss till Chez. Vi gick runt och kollade om vi hittade någon sittplats där inne och jag var överlycklig över att inte behöva visa leg, kanske jag börjar se ut som om jag är äldre än 15 år! Eller så kanske de kände igen mig, oavsett var jag lycklig. Vi stötte på en arbetskollega som sa att en annan arbetskollega satt vid ett bord vid baren. Vi gick dit och han erbjöd oss att slå oss ner. De var båda redan lite dragna och det skulle snart bli värre. Jag köpte min Mojito och var inte riktigt nöjd med den först, men efter att jag fått lite mer råsocker var den perfekt!
Det blev en Mojito till och sedan insisterade vår kära arbetskollega att vi skulle shotta med honom, många gånger...
Ryggsmärtorna började i vilket fall som helst bli lite mer bedövade och det började bli riktigt behagligt. Jag blev lite små berusad och snart dök fyra arbetskollegor till upp och två kompisar till dem så vi blev ett litet gäng. Det var riktigt trevligt och vi satt där och snackade tills de stängde klockan ett. Då ville de andra vidare, vilket egentligen var min plan med, men ryggen började kännas av mer och mer, och sedan var det sista spårvagnen som gick vid halv två. Missade jag den skulle jag få ta taxi hem och det var jag inte så sugen på, mest för att jag nog egentligen helt enkelt ville hem.
Så jag lät de andra gå vidare utan mig, Erik hade lämnat sällskapet lite tidigare om ni undrar vart han tagit vägen. En av dem gjorde mig sällskap till spårvagnen och sedan var jag på väg hem igen med min bok framför näsan.
En kille satte sig bredvid tjejen framför och försökte prata med henne, han var uppenbart full och ville ha lite närhet. Jag blev omedelbart på min vakt och när han inte fick sitta bredvid henne försökte han få sitta bredvid mig. Jag sa bestämt att platsen var upptagen, det kändes lite elakt, men alla andra platser i hela spårvagnen var också lediga och han kan ju vara en riktig skum prisse.
Jag klev av, läste min bok när jag gick under gatulyktorna, och kom tillslut hem. Väl hemma hade jag cravings efter korv med bröd vilket jag av någon konstig anledning alltid har när jag har druckit alkohol. Många tycker det är lite udda, andra tycker det är underhållande. Oavsett så är det vad jag vill ha som nattemat och det hade jag inte hemma. Dock hittade jag en falukorv i frysen och snabbmakaroner i skafferiet, vet fick det bli! Efter jag ätit somnade jag ganska fort men några timmar senare vaknade jag av den härligt sprängande huvudvärken, smärtan i ryggen och denna gången hade jag även feberfrossa så det stod härliga till. Jag trodde jag inbillade mig och tog tempen, men mycket riktigt hade jag feber vilket jag inte förstod alls hur det hörde ihop med mitt ryggont och min huvudvärk. Jag tog lite värktabletter och lyckades tillslut somna om.
Jag låg i sängen till fyra och ringde då jobbet och sjukanmälde mig. Detta var dock efter att min mamma hade fått övertala mig om att man faktiskt får vara sjuk ibland och sjukvårdsupplysningen sa att det var bäst att jag inte jobbade. Jobbet blev inte jätte glada, självklart var de underbemannade just idag och mitt samvete fick mig att må skit.
Nu är jag inne på min andra dag av sjukskrivning och har köpt mig ett paket Alvedon och ett paket Ipren som jag kombinerar och då känns det ganska ok i ryggen. Så imorgon tänker jag jobba för nu är jag trött på att vara sjukskriven! Två dagar får räcka!
Under min sjukskrivning har jag satt upp massa säkerhetsnålar och kapsyler på hela väggen, övat på att pitcha kort inför pokerutbildningen och sett en massa filmer!
Jag har sett följande filmer:
- Get him to The Greek: Totalt värdelös film och jag gillar inte den sortens humor så mycket alls faktiskt. Handlar om en snubbe som ska släpa en "rockstjärna" till hans comeback konsert och tvingas gå med på att för att "rockstjärnan" ska följa med. Sådan där vidrig humor som får det att vända sig i magen på en kort och gott. Gillar man sånt så är den väl sevärd antar jag, annars inte!
- The last airbender: Helt klart min typ av film! Men jag gillar barnsliga filmer med gärna lite action inslag och världens framtid läggs på en persons axlar. Det är magi, det är action, det är ungdomar som slåss för en ny framtid. Den påminner lite om "The Golden Compass" tycker jag. Sevärd om man gillar min typ av film =)
- Vampires Sucks: En parodi på "The Twilight saga" som totalt misslyckats i min mening. Vissa skämt funkar och vissa drag har de lyckats hitta i filmerna och överdrivit till max så det blir underhållande, men mycket av filmen så känns det mer som om de försöker men misslyckas. Den funkar, jag skrattade lite i alla fall. Men ett avsnitt av "Parlamentet" är ju 10 ggr roligare än humorn i den här filmen måste jag ju säga.
- Wall Street, Money never sleeps: Jag gillar storyn, jag gillar twisten, men jag gillar inte den plötsliga vändningen i en av huvudpersonerna i slutet. Plötsligt inser han att han gjort fel och ångrar sig lite och gör någonting bra. Det känns lite fel eftersom han gått igenom så mycket för att lyckas ifrån första början och vara falsk för att sedan komma tillbaka och rädda dagen tillslut. Det köper jag inte riktigt. Dock gillar jag filmen i stort, härliga dialoger och intressant film. Klart sevärd film! Inte någon action i filmen, mer än grymt snygga sportmotorcyklar som racear i riktigt läcker höstmiljö. Det är nog mer än drama film än någonting annat tror jag.
Myhran
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar